|
REVIEWS Swedish English
|
CHEATIN' HEARTS^
|
"De kommer
från Malmö och gör osviklig honky tonk. Marina
Uppgren sjunger suveränt, Peter Andersson spelar steel som en
gud, de heter Cheatin' Hearts och har en CD ute nu."
Mats Olsson, Expressen
"Något så ovanligt som en
utmärkt svensk countryskiva: suverän sång av Marina
Uppgren, lysande steel och dobro från Peter Andersson, och
Johan Ek är en unik gitarrist."
Magnus Eriksson, Rootsy.nu
Svenska Cheatin" Hearts följer
troget i countryikonen Hank Williams fotspår. Det är
klassisk honky tonk framfört av ett gäng mycket duktiga
musiker på ett sätt som borde få Williams att le
gott i himlen. Marina Uppgrens suveräna countrystämma har
en nerv och dramatik i sig som berör starkt. Peter Andersson
framkallar tårar med sin känslosamma pedal-steel och som
grädden på moset har vi gitarristen Johan Eks
suveräna countrypickin". Cheatin"
Hearts är dock ingenting för personer med svagt
hjärta. På repertoaren står nämligen elva av de
mest tårdrypande och sentimentala sånger som
någonsin framförts i Sverige. Hjärtknipande
låtar som alla går i kärlekens tecken och som kan
få ett sorgset hjärta att brista.
Dan Marklund,
Piterå-Tidnngen
Åerigen ett bevis på att
återväxten inom svensk country är räddad.
Här kommer ett gäng som är hemmahörande i
Malmö och som har letat fram lite mer okända alster skrivna
av låtsnickrare som Harlan Howard, Johnny Cash och Willie
Nelson och alltsammans låter COUNTRY!
Sångerskan MarinaUppgren har en otrolig röst och hon har
även skrivit två av låtarna själv. Totalt har
bandet sex medlemmar och en som sticker ut lite extra är
steel-killen Peter Andersson, han är en mästare på
sitt instrument.
Detta är ett trevligt sällskap på resan.
KÖP!
Thomas Hyden, Truckstop
Med tanke på mängden
altcountryband i det här landet är det förstås
mer alternativt att starta en renodlad countrygrupp. Sagt och gjort,
Malmöbaserade Cheatin' Hearts - med folk från Jake &
the Spitfires, Clayfeet Stompers och Dipper - struntar i alla
eventuella trender och odlar fram ett autentiskt honky
tonk-sväng, minst lika märgfullt som sentimentalt. Tre
egenkomponerade låtar står rakryggat intill de
välvalda covers som annars utgör repertoaren och Peter
Anderssons tårdrypande pedal steel tycks ha en
direktuppkoppling till den anrika countrymusikens centrala
nervsystem.
Ändå ligger debutplattans främsta behållning i sängerskans Marina Uppgren röst. Varje kärlekslängtande textrad framförs med en törnad stolthet som kunnat lysa upp vilken sylta i Kentucky eller Tennessee som helst.
Anders Jaderup, Sydsvenska Dagbladet
Cheatin' Hearts debut är en av de bästa
honky tonk-skivor som spelats in öster om Atlanten. Redan
öppningen är en knock: Peter Anderssons känsligt
expansiva steelackord och Marina Uppgrens och Sophia Johanssons
tvåstämmiga sång som interpunkteras av läckert
sliriga dobrolicks.
Resten är lika bra. Marina Uppgren har suverän twang i sin egna Queen of denial. Kitty Wells kvinnliga pionjärprotest It wasn't God who made honky tonk angels får fin skjuts av Johan Ek, vars gitarrvirtuositet rör sig mellan James Burton och Steuart Smith, och fantastisk steel av Andersson. Fast verbböjningarna haltar, där liksom i en annars gripande version av Johnny Cashs I still miss someone.
Jag trodde aldrig att jag skulle få höra en så helgjuten svensk countryskiva. Att Ek och hans compadres är lysande musiker visste vi. Nu har de hittat två sångerskor som bär fram materialet.
Lyssna även på: Dead Ringer Band: Home fires
Magnus Eriksson, Svenska Dagbladet
Underbart bonnig rootscountry från detta
ypperliga svenska countryband. Marina Uppgren sjunger, med Sophia
Johansson i ryggen, som om hon kom från Texas eller
möjligen Kentucky och Peter Andersson smyckar med den
bästa, snyggaste och påpassligaste pedal steel man
någonsin kan tänka sig. Driven country av det "gamla"
slaget som tar andan ur en och Cheatin' Hearts är bara ett annat
sätt att säga Sveriges Bästa Countryband.
Debutplattan innehåller tre egna låtar plus väl
valda tolkningar av bland andra Johnny Paycheck och Harlan
Howard.
Gunnar Hagberg, Norrköpings-Tidningar
Ja, rubriken är en gammal låt med
engelska Bonzo Dog Doo Dah Band. En synnerligen rolig låt som
handlar om hur man vid 60-talets slut diskuterade huruvida vita
män kunde spela rythm & blues. Vi stackar europeer hade ju
aldrig haft förmånen att få lida på
bomullsfälten och då kunde vi ju heller inte ha
någon trovärdighet när det kom till att spela "the
blues".
Bonzo-grabbarnas inlägg fick förhoppningsvis redan då
vissa puritaner att gå ut i ridån och rodna av skam
för sina tidigare uttalanden.
Det där var ett minne som plötsligt dök upp i huvudet
när jag lade på den här plattan. Kan en svensk grupp
verkligen spela country & western i Hank Williams anda? Och
då inte bara spela den, utan också göra det bra?
Efter att ha spelat igenom det här svenska albumet är
svaret tveklöst ja. Det här är en smakfull blandning
av gamla covers och egna kompositioner som dessbättre inte
står originalen efter.
Bandet svänger fint när det ska svänga men fixar
också till det där tårblänkande arrangemanget
som alltid krävs för en läcker country-snyftare.
För att inte tala om sångerskan Marina Uppgren. Den damen
måste vara ägnad för stora saker inom den här
genrén.
Oavsett om ni gillar Hank Williams, (både Sr och Jr) eller Gram
Parsons kosmiska blandning av rock och country så hittar ni
någonting här.
En eloge till Göteborgsföretaget Dusty Records vilka
uppenbarligen varit delaktiga i att skicka in det här
gänget i studion.
Resultatet blev urläckert!
Elva låtar och inte en miss?
Lennart Wrigholm, Musiklandet.se
"En kanonbra produktion, tack för att du
ger dig på lite "halvt omöjliga" produktioner. Det
här är riktig traditionell country. Bra låtval och
Marina har utvecklats till en riktig country sångerska med bra
frasering."
Stig Törnqvist, Radio CMR105,5
"... jag är imponerad! Tur att det i
vårt land finns en återväxt inom den "riktiga"
countryn ... Mycket bra steelspel! ... Marina har en helt otrolig
country-röst"
Thomas Hyden, Radio 94,3 Kumla
"Swedish country supergroup revisit
Nashville's past. Grouped around singer Marina Uppgren who has won
several awards in Sweden (with members from the Clayfoot Stompers and
Jake and the Spitfires), Cheatin' Hearts play straight forward covers
for the most part. "It Wasn't God Who Made Honky Tonk Angels" and
"Still Miss Someone" are among the best known with Uppgren's vocals
betraying no evidence of her origins. There are three originals, two
by Uppgren in a Loretta Lynn vein and one by pedal steel player,
Peter Andersson, a showcase for his playing. Overall it's a pleasant
listen but breaks no new ground. Best track is a version of Johnny
Paycheck's "(It's A Mighty Thin Line) Between Love and Hate" where
Uppgren shows her mastery of that vocal style so beloved by wronged
women in Nashville."
Americna UK
Take Country Back