REVIEWSSwedish |
ROCK'N'ROLL TORPEDOES
|
-Alexander Agrell, Sydsvenska Dagbladet
The Torpedoes är bättre än vad vi nästan förtjänar, åtminstone om man ser till vilken ringa uppmärksamhet de får. Bandet i sig är bättre än de flesta amerikanska barband jag stött på, med ett suveränt driv i egna låtar som »Standing On A Corner« och »I Think I Love You Too Much« och en tillbakalutad säkerhet i tolkningarna av lånegods som Delbert McClintons »Monkey Around« och soulklassikern »You Left The Water Running«. Allt sitter där det s
Men det är »Masken« Andersson som är bandets själ, den allt rör sig kring. Han har med åren och det ständiga spelandet utvecklats till en suverän sångare. Som inte i likhet med de flesta sångare på den här scenen bara sjunger de engelska texterna i sömnen, som om de inte betyder någonting; han tar sig istället ända in i texterna och gör dem till själfulla budskap från sitt eget hjärta. Precis det som skiljer mästarna från amatörerna. Han närmar sig Doug Sahm-klass i Bellamy Brothers-smöraren »Vertical Expression«, han är precis så hal och gäckande sexuell som han ska vara i bandets Louis Prima/Louis Jordan-hyllning »Mary Mae« och han gör det här albumets tolkning av »Funny How Time Slips Away« till en av mina favoritversioner någonsin. Han sjunger den slitna standarden så att det känns som om jag hör den för första gången. Det är ett högt betyg.
Lennart Persson, Rootsy
Rock'n Roll
Torpedoes är ett band i internationell klass.
Rune Häger, Malmö-Magasinet
Från
Malmö kommer Rock'n Roll Torpedoes. Ett gäng som frontas av
gamle Gonk-trummisen Ulf "Masken" Andersson. En grabb vars
stämband bara blir slitnare (och bättre) med åren.
Bakom sej har han ett torpedbatteri vi inte sett maken till sedan
svenska flottans storhetstid på 50-talet.
Med ett fett blås, huggande gitarr, hammondstuk på keyboardsektionen och en rytmsektion vars stabilitet tillåter framfart av stridsfordon 90 måste man vara en mäktig liveattraktion.
Lennart Wrigholm, Skaraborgs Allehanda
Tung tät
sydstatsrock modell svenska Rock´n´Roll Torpedoes. Egna
låtar blandas med covers och resultatet blir deras till dags
dato klart bästa platta. De egna låtarna lyfter skivan med
svängiga "Standing on a corner" signerad Fredrik Savbrant och H.
Wegeståhl som topp. Min favorit lär dock bli "Vertical
Expression av David Bellamy i härligt Tex-Mex stuk. Största
överraskningen är utan tvekan "Funny How Time Slips Away" i
en högst njutbar version. Ulf "Masken" Andersson sjunger bra och
kompet är fullödigt, en platta jag gärna
rekommenderar
Claes-Håkan Olofsson, American
Music Magazine
Petter Sender, Red Hot Rock